När Drömmar Kommer Tillbaka

 
 
"Nu händer det igen. Jag ligger i sängen, i fosterställning. Jag skyddar allt. har armarna över huvudet som om det vore en skål av det finaste porslin, knäna mot pannan för att skydda mitt inre. Ligger vänd mot väggen så att ryggen tar alla slag, Jag kan inte skrika, men jag gråter, det känns lönlöst. För ingen kan hjälpa mig. Han gör vad han vill.
Nu är det kört. Nu dör jag tänker jag. Men det har hänt förut. När ska jag vänja mig?"
Kommentera inlägget här: